Smarta lösningar för en bra skolventilation

Högre inlärningsförmåga med lägre energianvändning

I en rapport från Svensk Ventilation kan man läsa om inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan.

Tillsyn av ventilation och luftkvalitet i skolor bygger dels på systemtillsyn, på kontroll av vilka rutiner för ventilationen som finns i verksamhetsutövarens egenkontrollprogram och dels på faktiska inspektioner i lokalerna. I skolor ska OVK utföras var tredje år enligt Boverkets regler.
I skolans egenkontrollprogram gällande ventilation/luftkvalitet bör det finnas skriftliga rutiner för att löpande kontrollera att ventilationens funktion och luftkvaliteten i övrig är så bra att inte olägenhet för människors hälsa uppkommer. 


Krav på luftväxling, ljud och temperatur

Luftflödet skall vara 7 l/s och person och 0,35 l/s och kvadratmeter. Ljudnivån skall inte överstiga 30 dB (A) , vilket är väldigt tyst. Ljudkravet för kontor ligger enligt norm på 35 dB(A) och då 3 dB(A) motsvarar en fördubbling är det nästan "4 ggr så tyst" i skolor. Det finns inga krav på att ventilation skall vara igång dygnet runt. 

Det finns inga fastlagda temperaturkrav och därmed så installeras nästan aldrig kyla i förskolor och grundskolor. Detta kan bli ett problem när man av arkitektoniska skäl väljer stora glasytor. Många lärare eller kontorsanställda som inte är lediga under sommarmånaderna, som eleverna, kan uppleva bristen på kyla som besvärligt. Därmed blir solavskärmning desto viktigare för att klara en dräglig rumstemperatur under maj/juni och augusti/september. Med kraven på stor andel dagsljus blir automatisering av solavskärmning en central fråga.


Fasta eller variabla luftflöden?

För att tillgodose kravet på 7 l/s och person kan man antingen låta rummen ha flöden motsvarande 30 personer x 7 l/s hela arbetsdagen eller så styr man luftflödena efter behov med exempelvis närvarodetektor eller koldioxidgivare. 

7 l/s motsvarar ca 1000 ppm koldioxid och föreskriftens krav. Att reglera mot 1000 ppm medför alltså en steglös reglering av luftflödet och därmed anpassning till om det är 2 , 10 eller 30 elever i skolsalen. En närvarodetektor kan inte skilja på om det är 1 eller 30 elever närvarande. Detta ger olika energianvändning och kan dessutom medföra att man upplever luften onödigt torr under vinterhalvåret om man ventilerar för mycket.

Sintef i Norge har gjort en studie på energianvändning på de olika alternativen närvarodetektor (DCV-IR) och koldioxid (DCV-CO2). Se nedanstående graf. Det är tydligt att man sparar mycket energi på att välja behovsstyrd ventilation jämfört med konstanta luftflöden, oavsett givare, men man sparar klart mest med koldioxidgivare.

Eftersom man inte kyler med luften i skolor kan man inte styra ventilationen med en temperaturgivare. Så fort det blir lite varmare ute kommer en sådan lösning att maximera luftflödena i hela skolan oavsett närvaro. Därför måste styrning map temperatur förreglas när utetemperaturen överstiger ca 19 grader, och man kan då endast styra på närvaro respektive koldioxid. Många lösningar har inte den flexibiliteten. Då förlorar man möjligheten att styra värme och kyla i sekvens från samma regulator, som också kan visualiseras och ställas om på webben.
 

Närvarograd

Hur många av eleverna är i skolan? Hur många rum är belagda?

Det finns många studier på detta område. Slutsatsen är följande - färre än man tror är närvarande och skolsalarna/rummen används mindre än man anat. Nedanstående graf visar beläggningen av använda skolsalar på en högstadieskola. 

Att skolsalarna t ex är nästan helt tomma efter kl 14.30 på onsdag är något som visar på vikten att aggregaten styrs efter behov och inte efter en fast tidkanal som inte följer schemat. Att utnyttja möjligheten att låta temperaturen i rummen sjunka i till ett ekonomiläge är något som också sparar energi.

Till rena kontorsrum för administration på skolan räcker det med att styra lufttflödet map närvaro och temperatur, så länge det är svalt ute.

 


Kvalitetssäkring och uppföljning

Ett bra inneklimat och god ventilation är en förutsättning för god inlärning och välbefinnande. Hur säkerställer vi att det blir så?
Är det bara genom kostsam OVK besiktning som vi vet om det är ok?
Nej, då blir återkoppling för långsam och otillräcklig. Med styrsystem som är uppkopplade mot ett intuitivt webbgränssnitt kan driftstekniker på några minuter kontrollera luftmängder, koldioxidnivåer, tryck och närvaro i lokalerna. Detta gör att de kan verifiera och justera direkt via en surfplatta och därmed blir allt enklare, tydligare och bättre. Webbgränssnittet kan också användas för att utvärdera bokningsstatus om man använder sig av integration mot bokningssystem, lokalutnyttjande m.m.

Lindinvent erbjuder, sedan flera år tillbaka, lösningar som är beprövade och optimerade för skolverksamhet. Med behovsstyrd ventilation skapas ett produktivt och inlärningsbefrämjande inneklimat, till minimal energianvändning med maximal kontroll. Läs mer på Lindinvents hemsida - börja på lösningar för undervisning

 

I en rapport från Svensk Ventilation kan man läsa om inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan.

Tillsyn av ventilation och luftkvalitet i skolor bygger dels på systemtillsyn, på kontroll av vilka rutiner för ventilationen som finns i verksamhetsutövarens egenkontrollprogram och dels på faktiska inspektioner i lokalerna. I skolor ska OVK utföras var tredje år enligt Boverkets regler.
I skolans egenkontrollprogram gällande ventilation/luftkvalitet bör det finnas skriftliga rutiner för att löpande kontrollera att ventilationens funktion och luftkvaliteten i övrig är så bra att inte olägenhet för människors hälsa uppkommer

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan - Svensk Ventilation
Om kommunernas syn på arbetsmiljön i landets skolor och förutsättningarna att få ta del av det nya statsstödet till skolrenoveringar 

 

Skolan skall vara en trevlig och effektiv plats optimerad för inlärning. För att skapa en sådan miljö krävs ett bra inneklimat och forskaren David Wyons rapport visar att barn presterar bättre i bra ventilerade klassrum och dessutom minskar allergiproblemen. Rätt temperatur och luftkvalitet i klassrummet höjer elevernas prestationsförmåga med 30 procent.

Att samtidigt svara på miljökraven och hålla energiförbrukningen på minimala nivåer kan verka omöjligt.

"Experimenten gjordes på uppdrag av ASHRAE, den amerikanska VVS-tekniska föreningen, med syftet att se hur lufttemperatur och uteluftstillförsel påverkade prestationerna. Vare sig lärare eller elever visste om att de ingick i en studie. Skolan hade, som de flesta andra skolor, klassrummen i söderläge med stora glaspartier och bra ljus, samt en utomhusluft som var ren eftersom skolan låg nära havet. En lufttemperatur på 20 grader i klassrummet upplevde eleverna som precis lagom. Steg den till 25 upplevdes det bara som lite för varmt.

– Normalt låg inomhustemperaturen på 23,5 grader. Vi tog ned den till 20 grader och vår forskning visade att för varje grad vi sänkte temperaturen, förbättrades prestationerna med 3,5 procent.

Om vi utgår från att temperaturen en riktigt varm sommardag kommer upp i 30 grader i ett klassrum, så sjunker prestationsförmågan med 35 procent hos eleverna, berättar David Wyon." Källa: Svensk Ventilation

 

Bra luft i klassrummet ger 30 procent bättre studieresultat - Svensk Ventilation
Med lägre inomhustemperatur och högre luftkvalitet ökar prestationsförmågan. Elever med svag inlärningsförmåga får det ännu svårare i dåligt inomhusklimat.